Björn, som på tyska heter Bär, på nederländska beer och på engelska bear, hette på fornsvenska biorn och på urnodiska bernu. Detta bernu går tillbaka till ett gammalt indoeuropeiskt ord bhero som betyder brun. Björnen är alltså ”den brune”.
Förr i tiden när människorna upplevde naturen besjälad var det vanligt att man benämnde heliga eller farliga saker med omskrivningar eller s k noa-namn. Det ansågs farligt att säga det riktiga namnet så därför sa man t ex ”den brune” om björnen. På samma sätt benämnde man vargen gråben eller gullfot.
Det märkliga är att även ett annat av våra nordiska djur har fått namn på samma sätt. På fornsvenska heter bäver bjur, vilket vi har kvar i ortsnamn som Bjurträsk och Bjurtjärn. Formen bäver kom till oss med tyskarna på medeltiden, men båda formerna går tillbaka till det fornindiska babhrús som betyder brun.
Vad gäller uttrycket björntjänst så kommer det från La Fontaines fabel om en björn som skulle ta bort en fluga från pannan på en sovande man. Björnen tog en stor sten och kastade den på flugan, varvid både flugan och mannen dog…
« Back to Glossary Index