Den röda handen över ansiktet betyder att personen engagerar sig eller sympatiserar med Missing and Murdered Indigenous Women (MMIW). Rörelsen kämpar för att uppmärksamma och få ett slut på det våld som drabbat ursprungsbefolkningar i Nordamerika, särskilt kvinnor och flickor. Rörelsen arbetar för att lyfta fram den höga förekomsten av försvinnanden och mord bland dessa grupper, som har beskrivits som en nationell kris.
Förutom det röda handavtrycket över ansiktet är också röda kjolar och klänningar symboler för MMIW-rörelsen. Deras mest spridda slagord är ”No more stolen sisters”!
I USA är sannolikheten för att en kvinna ur ursprungsbefolkningen ska utsättas för våld mycket högre jämfört med övriga befolkningen. I den officiella statistiken framgår att över 84 procent av kvinnorna bland urfolken har utsatts för våld under sin livstid och 56 procent för sexuellt våld. 90 procent av dessa brott begås av förövare som inte tillhör ursprungsbefolkningen. Många menar att siffrorna är högre än vad den officiella statistiken visar på.
En undersökning i Kanada gjord 2016 visade att av alla kvinnor som mördats tillhörde 16 procent urfolken, samtidigt som dessa endast utgör 4 procent av alla kvinnor i hela befolkningen.
Till urfolken i norra Amerika räknas över 500 olika indianfolk men även inuiter, alueter och métiser. Urfolken kallas Native Americans i USA och First Nations i Kanada, i båda länderna används också benämningen Indigenous People. Många bor i så kallade reservat, områden som de fått behålla när européerna invaderade och tog över deras land. Områden som de vita ansåg värdelösa. På flera reservat lever människor under svåra förhållanden med djup fattigdom, social misär och mycket drogproblem. Men många har också flyttat till olika städer utanför reservaten. Rörelsen MMIW samlar aktivister såväl från städer som reservat.
I media kallas företeelsen ofta för en epidemi. Men Sarah Deer, som själv tillhör Muscogeefolket, reagerar starkt mot detta begrepp. Hon är professor vid University of Kansas i ämnet ”Kvinnor, kön och sexualitet” och forskar specifikt på våld mot ursprungskvinnor. I böcker och i föreläsningar har hon vänt sig mot epidemiliknelsen.
– Problemet med sexuellt våld mot ursprungskvinnor är inte något nytt, säger Sarah i en Youtubeföreläsning. Det är bara mer uppmärksammat. Det följer en lång kedja av kolonialt förtryck i historien. Att använda begreppet epidemi tar bort fokus från förövarna och från det system som tillåter att problemet får fortleva. Övergreppet blir avpolitiserat. Epidemi står för smittsamma sjukdomar, men sexuellt våld är ett brott mot mänskligheten.
En sak som kom komplicerar det hela i USA är landets olika juridiska system. Det är lättare komma undan med brott på reservat eftersom ansvaret är splittrat på tre polismyndigheter – stampolis, delstatspolis och federal polis. Det kan vara komplicerat att veta vem som ska utreda brotten.
Till exempel om en ursprungskvinna utsätts för ett sexualbrott: Om förövaren är ursprungsman och det skedde på reservatet ska stampolisen agera. Om angriparen är ”non-native” ska federal polis utreda och sker det utanför reservatet ska delstatspolis ta ärendet.
De olika polisorganisationerna har olika datorsystem utan tillgång till varandras, vilket komplicerar datasökningar som skulle kunna ge ledtrådar.
Fördjupning:
Bildkälla Wikimedia Commons:
kvinna till vänster
i mitten
och till höger.