|
Om ord och uttryck:
Ulv och varg
I förra artikeln, Björn.
bäver och björntjänst, berättade jag om
att "björn" betyder "den brune" och är ett s k noanamn.
Noa-namn var ord som man använde istället för det
rätta ordet, antingen på grund av rädsla eller på
grund av vördnad för ordets bärare. En parallell
har vi i orden ulv och varg.
Ulv är det ursprungliga ordet. Detta motsvaras
i de germanska grannspråken av t ex engelskans wolf
och tyskans Wulf. På fornnordiska
hette varg wulfar. I de nordiska språken
har ett begynnande w fallit bort när det följts av o eller
u. Jämför t ex med "ord" där engelskan har word och
tyskan Wort.
Noa-namnet varg betydde ursprungligen dråpare
eller strypare. Ordet är släkt med det tyska würgen,
som betyder strypa. I isländskan är vargr
lika med tjuv och i medeltidssvenskan betydde vargher
våldsverkare.
Vargen har haft många noanamn. Ett av
de vanligare, och som fortfarande är gångbart, är
"gråben". Man brukar ju säga att "kärt barn har
många namn". Ja, många namn har vargen haft genom tiderna,
men den kanske inte alltid varit människan så kär,
åtminstone inte förr i tiden…
|
