|
Om ord och uttryck:
Marskalk och kavaljer
Att ord får en betydelseförskjutning
är väldigt vanligt. Ett exempel på detta är
ordet fruntimmer som tidigare hade betydelsen hovdam. Ett annat
är ordet diva (den gudomliga) som från början var
ett hedersomnämnande men som numera ibland har en mer negativ
ton, i t ex varianten divalater.
Men i denna artikel tar vi upp två stalldrängar
som gjort karriär på den sociala stegen - marskalken
och kavaljeren.
Marskalk kommer ursprungligen från två
germanska ord. Marah som betyder häst
(vi har det kvar i svenskans märr) och scalc
som betydde tjänare. I den äldsta högtyskan skrevs
ordet marahscalc. Det handlade alltså
helt enkelt om en stallknekt.
Ordet kom via frankerna, som ju talade en germansk
dialekt, in i dagens franska. I en lag från 500-talet, då
skriven på latin, var en mariscalcus
en uppsyningsman för de kungliga stallen. Och i den svenska
Erikskrönikan står det "then marskalk war ok foder
gaff..." om den kunglige stalldrängen.
Men det var i Frankrike marskalken kom att
göra fortsatt social karriär. Ordet blev en militär
titel och kom där att beteckna allt högre grader, till
sist den allra högsta - maréchal
de France. Så när vi säger fältmarskalk idag
så är det ett lån från franskans maréchal
de camp.
Bland romarna fanns det två ord för
häst. Equus var det finare och användes om rid- och stridshästar.
Caballus var det folkligare och användes
främst om arbetshästar och valacker. Det ord som överlevde
och spred sig i de romanska språken var det senare. Vi har
det i italienskans cavallo, spanskans caballo
och franskans cheval.
På latin var caballarius en stalldräng.
Italienskans cavaliere, spanskans caballero
och franskans chevalier kom att användas
om ryttaren. När sedan ryttaren kom att identifieras med den
feodale riddaren blev ordet synonymt med adelsman. I ett svenskt
riksdagprotokoll från 1627 står det: "Och ingen
Cavalier eller krigzman inthet högre
efftertrachtte änn han ridderligen och wäl vti krig förholler."
Så småningom blev kavaljer även
synonymt med hovman. Nu kan man väl säga att dagens kavaljer,
en herre vid dans eller middagar, sjunkit lite på den sociala
skalan. Men inte räknar damerna med att de dansar eller middagskonverserar
med en stalldräng!
|