|
Om vår svenske kung Karl
XII (1682-1718) finns mycket att berätta. Men vad gäller
det svenska språket finns det två saker som vi har honom
och hans förehavanden att tacka för - orden kalabalik
och kåldolma.
Det första ordet användes i
svenskan först om kalabaliken i Bender. Turkarna, som ju stött
Sveriges krig mot Ryssland, hade tagit emot Karl XII och hans lilla
rest av den svenska armén efter det förödande slaget
vid Poltava 1709.
Karl XII stannade kvar i Turkiet och
hade planer på att starta ett nytt krig mot ryssarna. Han
lånade pengar av turkarna, men dessa blev alltmer trötta
på sin "gäst", och hade vid ett flertal tillfällen
uppmanat kungen att resa tillbaka till Sverige. Den 1 februari anföll
turkarna Karl XII:s läger i Bender och tog honom tillfånga.
Det är från denna händelse uttrycket "kalabaliken
i Bender" kommer.
Ordet kommer av det turkiska ghalabaliq
och betyder helt enkelt folksamling. Turkarna hade lånat ordet
från arabernas ghálaba, med
samma betydelse. I svenskan kom ordet att beteckna våldsamt
uppträde och tumultartad strid.
Det är också troligt att vi
fått både ordet och maträtten kåldolmar från
svenska arméns vistelse i Turkiet. Eller åtminstone
från de turkiska fordringsägare som uppehöll sig
i Sverige 1716-1732. Sverige hade nämligen tagit enorma lån
av turkarna för att finansiera sitt krig och hade stora problem
att betala tillbaka skulden. Turkarna gav sig dock inte utan hade
en beskickning här i landet tills skulden var betald.
Dolmá är
turkiska och betyder en fylld eller färserad rätt. Till
exempel köttfärs i vinblad, japrák
dolmasí, eller köttfärs i kålblad,
lahaná dolmasí. Svenskan
verkar vara det enda europeiska språk som lånat in ordet.
Äldsta bevarade svenska skriften där ordet förekommer
är i Cajsa Wargs "Hjelpreda i hushållningen för
unga fruentimber".
Ordet fruntimmer är förresten
värt en egen artikel...
Staffan Hammerman
|
