Varför
heter det gifflar och varför ser dessa bröd ut som de
gör?
För att
få svar på den frågan måste vi gå
tillbaka till 1600-talet då den habsburgske kejsaren var i
krig med turkarna. Österrike var huvudland och Wien var huvudstad
i det habsburgska riket och 1683 hade turkarna belägrat denna
stad.
En natt var
några bagare på väg till sitt arbete då de
fick höra regelbundna hammarslag från vad de uppfattade
vara turkarnas läger strax utanför staden. Vad kunde det
betyda? Var det stormning på gång?
Bagarna tog
det säkra före det osäkra och larmade stadens kommendant.
Denne tog varningen på allvar och satte staden i högsta
beredskap. Några timmar senare anföll turkarna staden,
men kunde slås tillbaka p g a stadsborna var beredda.
Som tack för
sin vaksamhet och som bevis få sin insats fick bagarna tillstånd
att baka ett alldeles nytt bröd som skulle påminna om
händelsen. Brödet fick formen av en halvmåne, som
ju är islams, och därmed var de muslimska turkarnas, heliga
symbol.
Brödet
kom att kallas "Kipferl" (tyskans Gipfel), vilket betyder
"topp" eller "spets". I nordtyskland kom det
senare att kallas "Hörnchen" och på vissa ställen
i Sverige benämns det "horn". Av formen "Gipfel"
blev det så småningom "giffel".
Hur kom då
brödet ut i världen? Jo, via Frankrike.
Marie-Antoinette
(1755-1793) var dotter till den habsburgske kejsaren. Hon gifte
sig med den franske kronprinsen Louis (sedemera Louis XVI) 1770.
Marie-Antionette saknade sina gifflar i den nya hemlandet och lät
sända efter en österrikisk bagare. Denne lärde de
franska bagarna vid hovet att baka det älskade brödet.
Och i Frankrike
äter man fortfarande ett morgonbröd av smördeg vid
namn "croissant", vilket betyder "månskära".
Marie-Antoinette
gick sedan ett dramtiskt öde till mötes i den franska
revolutionsyran, men det är en helt annan historia...
Staffan Hammerman
|
