Logotype: ordbruket.com
  /webcross - en webbplats för dig som gillar korsord...


Om ord och uttryck:
Namnet Folkes vandring ut i världen

Hur kan ett gammalt nordiskt vikinganamn spåras i såväl en nöjespark som en järnvägstation och ett bilmärke? Ja, ibland är namns och ords vägar genom historien och geografin både krokig och fascinerande. Eller vad sägs om detta?

Namnet Folke är ett gammalt nordiskt namn som förekommer på flera runstenar. De nordiska vikingarna härjade under 800-talet en hel del på kusten och på floderna i det frankiska riket. De erövrade vissa områden och slog ner sina bopålar där. 911 blev vikingahövdingen Gånge-Rolf till och med utnämnd till hertig av den frankiske kungen över ett område som kom att kallas Normandie, nordmännens land.

Normanderna blev en stor maktfaktor och erövrade även den engelska kungakronan. Detta skedde i och med att Wilhelm Erövraren skeppade sig och sina stridsmän över Engelska kanalen och i slaget vid Hastings 1066 besegrade den angel-saxiska krigshären.

Normanden Folques de Bréauté var en storman som levde på 1200-talet och hade sitt boställe på Themsens södra strand, närmare bestämt i nuvarande Londondelen Lambeth. Folques (vilket uttalas som vårt Folke) fick så småningom sitt namn anglifierat och hans ställe kom att först kallas Falkes Hall och senare Fox Hall. Folke-Folques-Falkes dog 1226 men hans sätesgård blev kvar.

Under den festglada Karl II:s tid, närmare bestämt år 1660, öppnades en nöjespark i herrgårdsträdgården. Kanske var det pga upphovsmannens franska ursprung, eller kanske pga att det lät lite finare, som man nu benämnde stället Vauxhall.

Det speciella med Vauxhall var att här fick alla samhällsklasser umgås. Här hölls baler, spelades musik och olika sorters drycker utbjöds. Parken blev omåttligt populär och denna typ av parker exporterades till andra länder.

Paris fick en vauxhall och även Köpenhamn. Den sistnämnda fick senare namnet Tivoli. 1774 byggdes en vauxhall i Göteborg (som bl a besöktes av en maskerad Gustav III) och Stockholm fick sin första vauxhall 1796. Hur det kunde gå till på den kan man få en aning om i en dikt av Anna Maria Lenngren - "...mängden är talrik och stor, fladdrande lockar, mångfärgade vippor, fröknar i flockar, vestaler i knippor, jämlikhet, kvalm och musik..."

På 1880-talet började ryssarna anlägga järnvägar och bad då engelsmännen om hjälp hur de skulle gå till väga. Ryssarna erhöll bl a en ritning på Vauxhall Station i Lambeth. Ryssarna, som trodde att vauxhall betydde järnvägsstation, förryskade ordet till "vokzal". Och därmed kom ordet in i det ryska språket med betydelsen järnvägsstation och numera också hamnterminal.

Men bilmärket då, hur kom det sig att det fick heta Vauxhall? Ja, det var helt enkelt så att den ursprungliga bilfabriken låg just i Lambeth. Och ordet vauxhall var ju redan spritt till en hel del länder...

Ja, det var alltså berättelsen om hur vikinganamnet Folke kom att bevaras i ett antal begrepp av så vitt skilda slag så som nöjespark, järnvägsstation och bilmärke!


Staffan Hammerman


Fler artiklar om ord och uttryck hittar du under Arkiv.


Sidan uppdaterad 2003-02-20