|
Titeln låter väldigt högtidlig, men faktum är
att det finns många ord och uttryck som har med Cæsar
att göra. Här följer något om detta:
Han föddes 13 juli 100 f Kr och hans fullständiga
namn var Gajus Julius Cæsar.
Enligt romersk namngivning fick sonen först faderns namn (Gajus),
ett egennamn (Julius) och sedan familjenamnet (Cæsar).
Julius blev så småningom en stor fältherre och
diktator över det väldiga romerska riket. Han mördades
15 mars 44 f Kr.
Den förste kejsaren, Augustus, var Cæsars
adoptivson och antog efter styvfaderns död dennes namn. I fortsättningen
följde alla julisk-claudianska kejsarna den ordningen. Från
att ha varit ett familjenamn blev Cæsar
en titel.
Vårt ord kejsare, liksorm tyskans
"Kaiser" och det ryska "tsar" kommer från
latinets Cæsar. I det klassiska
latinet uttalades "æ" som "aj" och "c"
som "k". Germanerna i nuvarande Tyskland lånade
ordet tidigt och därav det tyska uttalet. Det svenska ordet
är ett lån från medeltidstyskan.
Hur är det då med ordet kejsarsnitt?
Enligt legenden föddes Julius Cæsar
med hjälp av denna metod, och skulle därmed ha gett upphov
till ordet. Huruvida Cæsar
föddes med hjälp av kejsarsnitt eller ej är inte
belagt.
Faktum är att ordet kommer inte från
namnet Cæsar utan namnet
Cæsar kommer från ordet
för metoden att skära ut ett foster ur livmodern! Alltså
omvänt förhållande. Ordet i fråga är
"cæso" som betyder "skära". Troligen
förlöstes stamfadern i släkten Cæsar
genom att han skars ut ur sin moders livmoder. Detta gav sedan upphov
till familjenamnet.
(Det bör observeras att kejsarsnittsmetoden
varit känd sedan urminnes tider både på djur och
människor. Den gjordes vid förlossningar då moderns
liv inte stod att rädda, men där man försökte
rädda fostrets liv. Det första kejsarsnittet man känner
till på en levande människa lär ha gjorts på
1500-talet.)
Julius Cæsar
ersatte den gamla romerska tideräkningen med en ny kalender
46 f Kr - den julianska kalendern (natuligtvis uppkallad efter diktatorn).
Den nya kalendern innebar ett nytt och enkelt sätt att räkna
tid och baserade sig helt på solåret. (Förut hade
man även blandat in månens gång.)
Man bestämde årets längd till
365 1/4 dygn. För att få varje år i jämna
dygn bestämdes att tre år i följd skulle ha 365
dagar - det fjärde året fick 366 (skottåret). I
och med införandet av den nya kalendern omarbetades månaderna
och Cæsar hedrades med att
få en månad uppkallad efter sig - juli. Julianska
kalendern användes i över 1600 år. Numera använder
vi oss av den gregorianska kalendern. Men det är en annan historia...
Från Cæsar
kommer också flera bevingade uttryck. Ett mycket känt
är "Jag kom, jag såg, jag segrade" ,
på latin "Vini, vidi, vici". Detta ska ha varit
den rapportering som Cæsar
sände hem till Rom 47 f Kr när han efter endast fem dagars
fälttåg besegrat kung Farnakes vid Zela (i Mindre Asien).
Ett annat känt uttryck är "Tärningen
är kastad" (på latin "Alea iacta est"),
dvs beslutet är fattat och det finns ingen återvändo.
När Cæsar var styresman
över Gallien (nuv Frankrike) råkade han i konflikt med
Pompejus, som var konsul i Rom. Cæsar
tågade då med sin här mot Rom. När han gick
över gränsfloden Rubicon fällde han dessa bevingade
ord.
Vad som inte är lika känt är
att Cæsar faktiskt hämtade
citatet från en grekisk komedi och enligt historieskrivaren
Plutarchos lär han även ha yttrat orden på grekiska!
Staffan Hammerman
|
